Man skulle kunna tro att vi bandmedlemmar skulle tröttna på varandras sällskap med tanke på hur mycket vi hänger tillsammans, men det är faktiskt tvärtom. För förutom att vi umgås när vi skriver och spelar musik och när vi planerar och organiserar saker kring bandet så träffas vi också på vår fritid en hel del. Det är få dagar som vi inte ser varandra. Vi tycker helt enkelt om varandra mycket.

Nu umgås vi ju förstås av egen vilja och för att vi tycker att det är roligt, men man kan ju också se det som att det faktiskt är en övning och en prövning. Om vi till exempel skulle åka på turné så skulle vi ju i princip leva på varandra 24 timmar om dygnet i x antal veckor, och då är det bra att man vet att man trivs ihop så att man inte helt plötsligt upptäcker att det blir för mycket eller för jobbigt att deala med allas dåliga sidor. För dåliga sidor kommer att komma fram på turné. Det är påfrestande, samtidigt som det är väldigt roligt förstås, men det blir ju en hel del sömnbrist och många timmar på buss eller hur man nu färdas.

Men hur som helst, vi träffas som sagt gärna på fritiden, och det är ju en väldigt bra start. Igår hade vi tacokväll med hela bandet och det var riktigt kul. Vi spelade sällskapsspel och skrattade så att vi fick kramp i käkarna. Det är viktigt att släppa musiken ibland också göra annat också, även om det förstås blir en del musikprat ändå. Det går liksom inte att undvika.